Jag bär svarta kläder. 1987

Jag bär svarta kläder fasen ingen dött,
jag bär svarta kläder,för det barn jag aldrig fött,
som aldrig kommer få se världen.
(
Jag bär svarta kläder för att jag är en gåta,
jag bär svarta kläder för att förlåta
att jag inte visste att detta var världen.
(
Mina svarta kläder mot din bleka hy.
Kärleken är svart,fast ändå kan den gry.
SLUT
(
Det var så att folk alltid komenterade att jag precis alltid gick i svart,då kom denna dikt till.
Jag har funderat lite runt mina förklaringar.
Jag tänker sluta med dom utan bara skriva lite efter om andra tankar,för annars styr jag in er på fel spår,ni ska tolka dikterna utifrån era egna tankar och hur ni upplever dikten,då garanterar jag att ni lär er mer om mig,än om ni hela tiden läser i vilken sits jag var i när jag skrev dom,så hädan efter inga förklaringar utan bara lite tankar.
Så från och med nu börja tolka....hej så länge kommer in senare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0