NA-mötet är slut nu.

Nu är man helt slut,jag ångrade ganska snabbt mitt beslut att inte gå på mötet för jag vet att jag blir välmående efter
och det är det jag behöver,det känns som det är en del av mig,fast samtidigt så känner jag mig orolig och nervös,det är en mycket konstig känsla eller kanske en ny känsla jag vet inte riktigt det är ett obehagligt välmående kan man beskriva det som.
Jag talar inte gärna utan väljer att lyssna men nu börjar jag känna att jag gärna vill prata men något hindrar mig,
nästa steg är väl att jag pratar,men när det steget kommer så kommer det,jag är den sista som kommer försöka skynda på det,jag känner mig själv så pass väl att sätter jag för stor press på mig själv så backar jag och sparkar bakut och så vill jag inte att det ska bli,utan jag låter det rulla på det kommer när det kommer tänker jag.
Ja,det var ju inte riktigt det jag skulle prata om,men det är ju tankar som kommer när man precis har varit på ett så underbart möte,det känns som man hittat hem på något sätt.
Jag tycker att man borde sätta ett stående möte på torsdagarna,för då vet alla det och man har ett val att ta om man vill med eller inte,man har ju det för ridning och för träning men lite extra träning för själen finns inte och jag lovar det kommer inte göra ont.
Men ,men det är vad jag tycker och förra fredagen försökte T ta upp samma förslag på det gemensamma mötet men det blev ingen respons så vi får väl hålla tummarna för att den grupp som bestämmer vecko planeringen är barmhärtiga och sätter upp det på torsdagen.
Jo,nu kommer vi till dagen,vi kom ivägt när vi skulle och bara det var ju ett under,jag hade med mig en korsordstidning och ett hopp om att kunna sova i bussen och det gjorde jag tack och lov,för då slapp jag sitta och höra på flamset som pågick i bilen vissa kan ju inte vara tysta utan nivån är på minst hundra decibell.
Jag fick köpt en varmare jacka och några tröjor,men jag kan lova er att det jag sett fram emot,blev mycket jobbigare än jag trodde jag blev förvirrad blev yr och ville bara till en lugnare plats.
Jag köpte cdr skivor så jag kan spela in lite musik eller som man säger bränna ner.
Köpte också bindor och tamponger det är bra att köpa ett gäng när det är billigt för det får man ju aldrig för lite av.
Sen var det dags för mat och där inne var det också smockfullt där höll jag på att få ett svimnings anfall,jag trodde att jag skulle dö på riktigt,så jag skyndade i mig maten och rusade ut och ställde mig utanför.
Där var K givetvis försenad för hon kom när alla ätit färdigt,hon har en förmåga att locka till sig negativ uppmärksamhet har jag märkt,det måste vara jobbigt.
Sen gick jag och T till bok olle som affären hette där det fanns billiga böcker och där inne var det inte så mycket folk så där kunde jag börja slappna av igen och jag köpte faktiskt några böcker,men dom får ni inte se,förrens jag läst dom och kan recensera dom,och det dröjer nog ett tag,sen gick jag och T till en garn affär där jag köpte några garner och virknål och tänker börja virka ett lapptäcke till min son,jag har ju virkat ett till min och min mans säng och det var som terapi för mig det blev ett jätte stort och jätte vackert överkast,så nu tänker jag påbörja ett projekt till min älskade son.
Jag ser fram mot att börja,det ska bli kul,då glömmer man alla bekymmer och virkar in alla tankar i lapparna så det blir ett mycket känslosamt överkast,men när jag börjar vet jag inte riktigt än.
Och sen var det dags för hem resa,det gick smärtfritt det med jag sov hela vägen.
Så jag har som ni förstår varit borta från hemmet precis hela dagen och hela kvällen med och nu är det dags att sova.
Men jag måste avsluta med ett stort tack till hemmet för dom utsatte mig för denna prövning,någon gång måste ju ångesten gå över,mer sånt tack.
Nu god natt mina vänner och go

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0