Våren nalkas. 1987

Grönskande växter i all sin glans,
bort med snön ge våren en chans.
(
Frihets känslor i vårens tid,
lyckans salighet och inombords frid.
(
Solen lyser men snön ligger kvar,
jag har många frågor men inte ett svar.
(
Det löper en solstråle genom staden,
när jag vandrar längst Södra Esplanaden.
(
Den lyser genom vemod och sorg
och genom människans frostbitna borg.
SLUT
(
Ja,detta var ett försök till natur dikt igen,det går ganska bra tycker jag själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0