Dimman har lättat.

God morgon alla som läser detta och hemmet så klart,det får man inte glömma att hälsa välkommen till en ny dag.
Jag vaknade otroligt tidigt tio i sex och kunde inte somna om,så jag tog en dusch och började vakna till liv,när jag kom upp så var allt som vanligt,jag tog en kopp kaffe och en cigg och gick ut på altanen och satte mig och tittade på dimman som låg över sjön,det var så vackert men tyvär tog jag inget kort det ska jag göra i morgon om det är lika dant  då.
Jag har hunnit med över sex koppar kaffe under dom timmar jag varit uppe,jag har hunnit med att få låna en mp3 av en kille,som jag kan ha på rummet när jag känner för att sjunka in i musikens värld och det kan man behöva ibland.
Det väl kända paret är igång och bråkar det var dom redan vid 7-tiden och jag försöker stänga öronen men det går inte så bra för hennes röst är så förbannat gäll.
Det hela grundar sig i svartsjuka tror jag och det är en svår sjukdom.
Det handlar om vem dom pratar med och om att ta och inte ge,jag är så glad att jag kommit ifrån att behöva ha förhållanden på hemmet,det slutar ju aldrig bra,speciellt inte i detta fallet.
Hon har köpt en cykel av någon igår för hundra kronor en hyfsad cykel och den har visst han sparkat på så hjulet har blitt snett och sen vad jag förstår så har han tagit cykel nyckeln för den står hon och gapar utanför mitt fönster att hon vill ha just nu usch vad hon är jobbig,jag tycker nästan synd om honom,för hon snackar med alla om deras vara eller inte vara,medan han är tyst och på något sätt får spela boven i dramat.
Idag på altanen så var det snack om medeciner och hur dom delades ut och byttes osv. det är ju inte riktigt vettigt,det är ju lika med att dom inte behöver den dos dom får,det är mycket funderingar som snurrar i mitt huvud just nu,men jag hoppas att ingen olämplig läser det här så det kommer ut,jag vill inte bli inblandad i en massa tjafs just nu,jag är indragen i saker så det räcker.
Min bäste vän här på stället kom aldrig igår men jag har lyckats koppla bort henne tack och lov.
Nu skriker det berömda paret för full hals i koridoren och jag kan inte låta bli att tycka synd om den manliga delen av förhållandet.
Nu är det en och en halv timme kvar till min son kommer och det ser jag verkligen fram mot vill jag lova.
Idag går utflyckten till ett loppis och jag har satt upp mig ifall jag och min son får plats i bussen,för det är faktiskt skönt och komma ut lite.
Efter som min son är här idag så kortar jag förmodligen ner på inläggen idag det får ni ta hänsyn till faktiskt.
Nu kommer jag öppna ett till inlägg och skriva en dikt i det.
Nu ringde precis min vän hon lät så lessen men dom skulle visst komma till henne på måndag och prata med henne det låter ju bra nuska jag släppa henne igen.
Hejdå på ett tag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0