En människas fel. 1983

Jag rättar allas fel,
som om inga fel fanns.
Kylan gör mig stel,
jag dansar som i trance.
(
Jag är en människa som vet,
att allt man gör är fel,
men det är min hemlighet
bland många,många fler.
(
Jag ser en människa dö var dag,
av överdos och annat.
Jag vet att ensam bliver svag
och att mitt ord blir besannat.
(
Jag ler åt alla människors fel,
men är lycklig att dom finns.
När kylan kommer blir jag stel
och hoppas att ingen minns.
SLUT
(
Denna dikt är en av många i mitt mest produktiva år 1983,men denna talar väl sitt eget språk kommer inte precis ihåg i vilket skede jag skrev den för detta år flyttade jag på mig ganska mycket,men mina dikter är till för att man kan tolka som man själv känner när man läser dom.
Denna dikt tycker jag inte om så mycket.
Nu säger jag godnatt och vi ses imorgon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0