Jenny

Vid tre på natten ringer min telefon och väcker mig mitt i drömmen.

Det var hon som gjorde en kort visit igår,men jag valde att inte svara,jag skulle inte orka med att höra henne gråta och hota att hon ska hoppa framför tåget och så tycker jag det är ojuste att ringa till mig mitt i natten när man precis valt bort mig och hemmet.

Jag hade lite svårt att somna efter det,men till slut måste jag ha somnat för jag vaknade ju vid 6 snåret,och gjorde

min morgon ritual med dusch och kaffe och cigg,sen kommer städerskan,då tar jag en cigg med henne med,det har blivit en naturlig sak i mitt inrutade liv här på hemmet,som den promenad jag kommer gå på snart.

Men idag när jag kom upp så var det full action redan det var många som var uppe.

Det berömda paret satt i trappan och pratade(förmodligen vänner igen) en annan kille som aldrig brukar vara upp satt i soffan och åt banan och personalen var förvirrad han är ju van att bara se mig och en annan uppe så tidigt,

men det sista undret har inte skett än.

Den ende som inte var på plats var min trogne morgon partner,men jag fick höra att han var på pemis till hemmets permissionslägenhet.

Jag undrar i mitt stilla sinne hur det ska gå,han är ju så svag för alkoholen,han har ju till och med handlat med sig när vi varit på handlings tur men sen lämnat det ifrån sig när det uppdagats.

Ja,ja nu får jag sluta att tro det värsta om folk hela tiden,det är väl klart att det går bra.

Nu lämnar jag er en stund för promenad och gemensam morgonsamling så jag får veta vad som händer i helgen.

Kram så länge.