Som ett julkort.

Ja,även om det redan varit jul nu så ser vyn utanför mitt fönster ut som ett julkort,det är så vackert så det gör ont.
Jag har hunnit med att tvätta och hänga upp tvätten i torkskåpet så nu ska den bara bli torr med.
Inte illa så här på morgonkvisten.
Idag är det trettondagsafton så nu börjar helg mitt i veckan igen,men sen är det över och nästa helg påsken då är jag nog inte här i alla fall,utan hemma.
Jag hade ett litet samtal med natt personalen i morse,om hur mycket man förstört sin kropp genom livet och vi hade lite olika åsikter om det där,men hon missförstog mig nog det var ju inte så att jag tänker ge upp för jag dör i förtid ändå utan snarare tvärt om,men mina förutsättningar för att leva länge har jag ju sabbat ganska kattastrofalt,men det ä r inget som säger att det går ändå.
Nå ja,nog om det det var lite djupt till och med för mig nu på morgonkvisten.
Jag pratade också lite med min servitör om rädslan att gå ut här ifrån om jag kommer lyckas eller misslyckas,det ständiga dilemmat som dyker upp med jämna mellanrum.
Så det har varit mycket djupt nu här på morgonen,så nu räcker det.
Just nu finns det inget mer att skriva om det är lugnt och fint på stället.
Så jag återkommer senare kram på er så länge.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0