Jenny

en natt som alla andra?

Solen kommer ju igen

och du kan åter vandra.

Vad tynger ditt bröst säg,

vad oroar din själ?

Du kan ju följa samma väg,

så oroa dig ej,allt är väl.

SLUT.

Denna dikt är en av många som jag skrev just en period hos mormor och morfar som jag berättade igår,denna dikt handlar bara om mig och de konstiga känslor jag kände just då,med all denna oro jag hade i kroppen.

Jag kan nästan känna den igen när jag läser just dessa dikter.

Men ni som läser dom ska ju ha er egen tolkning av dom,det är det som är grejen med poesi,för det är alltid en tolknings fråga.

Lycka till med att tolka.