Morgon cigg,den 10 september.

Det är faktiskt skönt att vakna tidigt duscha och gå upp och ta en kopp kaffe och en morgon cigg,det är lungt och stilla,det är bara jag och en kille som är vakna,så vi sitter och pratar lite,ibland kan det nästan kännas som vi är man och hustru,ha,ha,men så illa är det inte,dom rollerna har vi bara någon halvtimme innan han går sin morgon promenad.
Vi satt och diskuterade facebook i morse det är en ganska trevlig ide,jag har hittat många gamla vänner,som jag hade innan jag spårade ut helt och det är ganska kul faktiskt.
Det har varit en ganska fridfull natt i natt med så dumheterna här på hemmet kanske har lugnat sig,man kan ju alltid hoppas.
Idag har jag möjlighet att sova på maten,men jag måste sova en kort stund,för jag har ett litet projekt med en personal här,jag håller nämligen på med att göra en elefant i ståltråd och det är ett ganska spännande projekt.
Jag samlar nämligen på elefanter,i ett magasin ligger 1501 elefanter och väntar på mig och här har jag väl redan ett tjugotal,inte illa va?
Så en dag kom jag på en briljant ide,att jag kunde försöka göra en själv,den kommer ju alltid vara min favorit elefant,och ett bra minne.
Nu ska vi se hur många som går ut och går idag,senaste tiden har det varit frånfall,det är lustigt för när vi la upp önskemålet om promenad på morgonen så var vi rörande överens om att det inte skulle rinna ut i sanden och bli så att några gick senare eller inte alls utan att det skulle vara en gemensam aktivitet men nu har det blivit så ändå,typiskt.
Men så är det väl alltid när man inte sätter in det som obligatoriskt på schemat,nog om det.
Precis nu knackade dom på min dörr och sa att dom skulle testa brandlarmet och att jag inte behövde springa ut,lite konstigt igentligen,ju mer man övar på att ta sig ut,desto fastare sitter det.
Det är en kvinna här på hemmet som jag har så svårt för att jag har svårt för att hålla mig i skinnet och hon har börjat märka att jag snäser åt henne och hon står just nu i korridoren och gastar på personalen,det är något man vänjer sig vid det med,den där förbannade ritalinan,som hon i allafall går och delar ut på stället.
Jag har just nu tre personer som jag inte klarar av här på bygget,men det är nog nyttigt att jag utsätts för dom,jag måste lära mig att bara vara i mitt och att inte tycka illa om hela människan bara för hon är lite knepig,alla har ju något gott i sig.
Så jag måste hänga fast vid dom bitarna,och inte radera hela människan,det är otroligt svårt men jag kämpar tappert.
Jag åter kommer senare idag kram på er.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0