Vilken resa.

Det var som jag trodde när jag väl stog vid bussen så kände jag inget motstånd mot att resa längre snarare glädje att komma fram och träffa min älskling så motståndet var inte så stort ändå,nog var det kallt men jag var redo att fightas mot den.
Allt gick som på räls dit,så jag hann äta innan jag åkte iväg för att träffa min man,denna gång valde jag mcdonalds för det var nära och bra och det var riktigt gott får jag erkänna,men nu var det ju ett bra tag sen jag åt där.
Sen raka vägen upp till fängelset och kom precis i tid.
Vi hade våran tid tillsammans och det var lika underbart som vanligt och vi pratade om att i år har han sin första permis nu börjar man se slutet på eländet.
Sen tillbaka tåget var i tid och jag satte mig i godan ro och läste och sov lite tills vi kom till tyringe då var det tvär stopp,vi fick gå av tåget och vänta på en buss,men då ringde jag till hemmet och sa att dom fick komma och hämta mig för det var ju hur många som helst som stog där och väntade på bussen.
Dom kom och hämtade mig fem minuter efter bussen hade kommit och det var folk kvar som skulle få ta en annan buss som var påväg så jag är tacksam att dom kom till tyringe och inte till Hässleholm för då hade dom fått stå där och vänta på mig i stället.
Så jag hann bli både arg och tjurig där,men det lugnade sig tills dom hann komma jag gillar ju inte sådana sittuationer när jag förlorar min koll på tider och sånt,för då blir jag en liten förvirrad själ som inte kan ta hand om sig själv på något konstigt sätt,det funkar helt enkelt inte,men händer det ofta så vänjer man sig vid det med tror jag.
Nu är jag helt slut i kroppen efter att ha stått och frysit och för en lång dag på resande fot så nu tänker jag gå och lägga mig och läsa och somnbar jag så somnar jag.
Så god natt på er alla och god natt hemmet vi ses i morgon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0