Alla är på bio.
Vi hade ART-grupp som idag handlade om respekt och vad vi ansåg var respekt och inte och om vi hade något exempel på brist på respekt i vår omedelbara närhet just nu här på hemmet,jag hade ett levande exempel precis då men orkade inte harva igenom det då för det går inte när negativiteten är så hög som den är just nu.
Så jag sa bara att jag orkar inte ta det just nu,men visst är det brist på respekt att drälla in på gruppen tio minuter sent och med fem minuters mellanrum för börjar en grupp en tid så gör den och precis när det blivit lugnt och alla kommit så vänder det då börjar folk gå där ifrån håller ni inte med om att det är brist på respekt?
Jag blir så irriterad så hade jag varit ansvarig på detta ställe så hade över hälften bara åkt ut här i från med huvudet före med orden knarka färdigt och kom tillbaka när ni hittat er djupaste botten för då börjar ni jobba.
Inget daltande jag är så trött på det så det inte är sant.
Jag tänker tillbaka när jag själv var mellan 20 och 25 år,hur seriös var jag då i mitt sluta missbruka beteende?
Det vill ni nog inte veta,nog var jag trött på skiten eftersom jag började så pass tidigt som i tolv års åldern men jag var ju inte färdig,långt ifrån jag kunde väl dom fraser som jag hör här dagligen om att jag kan sluta bara jag får rätt hjälp och jag måste sluta nu för mitt barn och allt vad man nu säger men det är bara fraser som man lägger sig till med för det låter bra,egentligen så är man där för att göra någon annan nöjd som jag som hade soc som några dåliga föräldrar,så gick jag in på behandling så blev dom glada och lämnade mig ifred ett tag.
Nä,personalen här borde sluta att gå på dom dumheterna och försöka driva ett behandlingshem,inte en fritidsgård.
Nu har jag fått ur mig det vad skönt det var,men jag är rädd om detta behandlingshem för det kommer alltid att finnas i mitt minne som det som lyckades förvandla en oföränderlig person till något som man kan ta med sig in i vardagsrummet,jag är trött på att höra att hemmet är skit och att alla är skit för det tycker ju inte jag,men att gå och försöka få sin röst hörd bland en massa förvuxna barnungar är totalt omöjligt jag känner mig som ett ufo.
Nu när jag skriver detta är vi tre kvar på bygget och resten är på bio snacka om lugna gatan nu ska jag snart titta på idol och verkligen njuta av tystnaden så jag droppar in till er igen någon gång efter idol hej på er så länge.
Kommentarer
Trackback