Det går. 2009

Jag har sett att det går,
jag har sett att jag kan.
Mer gnista jag får,
för att jag faktiskt hann.
(
För en början tar slut,
det vet alla om.
Och härdar man ut,
blir man en av dom.
(
Om man blundar och ler,
och ej är så sur.
Då en möjlighet man ser,
och det är ej bara tur.
(
Nu gräver jag sakta in,
i hjärtat där stenen finns.
Om en känsla ej är min,
det långa loppet vinns.
SLUT
(
inte så mycket att säga om denna dikt,för nu är vi ju i nu tid och då skriver jag ju inlägg i bloggen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0