En flinga. 2004
En vacker flinga som dalar ner,
den kommer ensam det finns inga fler.
Igenom luften den stilla far,
i denna flinga finns många svar.
(
När flingan närmar sig marken stilla,
måste den känna sig ensam den lilla.
Undrar vad den tänker i sitt fall,
undrar om flingan känner sig kall?
(
Nu ser jag en till,den söker sig nära,
det ser ut som om dom blivit kära.
Dom singlar så tätt neråt igen,
tur att den flingan funnit en vän.
(
Plötsligt så tusentals flingor yr,
förväntan och kärlek från himmelen styr.
Nu landar i drivor himmelens bal,
till jordens nu vita,kyliga sal.
(
Tänk att en flinga åkallar fler,
tänk på det hela,se vad som sker.
Vi människor också samla oss bör,
till guds skaror så vi aldrig dör.
SLUT
(
Nu märks det att jag är på ett kristet behandlingshem igen och det kommer mera frälsnings dikter,det är märkligt att man anpassar sig så efter var man är.
Kommentarer
Trackback