Jenny

Men jag tror att jag vände mig om på den korta sträckan man går åtminstone 150 gånger och hjärtat satt uppe i halsgropen hela tiden det är en otäck känsla när ångesten flyger på en så där när man är ute och går helt själv,men det är en bra träning för jag älskar ju att promenera,jag hoppas att jag med korta mellanrum kan ta en promenad själv när det är ljust så jag vänjer mig,för utanför hemmet sen så har jag ju kanske inte alltid någon att gå med.

För jag är absolut inte rädd när jag går med någon.

På missbruksgruppen så pratade vi om förändringshjulet idag igen det är en mycket viktig bit att få in i huvudet att om man får ett återfall så är inte det hela världen som rasar,utan att man faktiskt kan resa sig sopa av knäna och gå vidare på rätt väg,det är intressant,för innan så har det varit så att tar jag ett återfall så är det så tungt så jag stannar i det och tar mig aldrig upp igen,men ser man det på detta sätt så blir livet genast lite enklare för mig.

Sen hade jag samtal med min ena kontaktperson,hon höll på att skriva någon utvärdering åt socialen om mig givetvis,

hon frågade om jag ville göra skallröntken inom det närmaste om jag tyckte det var viktigt,men helst vill jag inte det

för jag vill inte ha det bekräftat att jag har hjärnskador och föresten så var det många herrans år sen dom gick in i mitt huvud och tömde ut blod och då menar jag att hade jag haft några alvarligare hjärnskador så skulle dom väl visa sig nu vid det här laget,det ligger inte i mitt intresse att rota i det,väck inte den björn som sover.

Sen hade vi mat och sen KBT där vi pratade om känslor och idag skulle vi prata om glädje,känslor blir alltid så intressant att prata om det engagerar alla så vi brukar sitta över tiden då.

Sen med raket fart upp till stora huset där vi skulle fira av en personal som hade fyllt 60 oj,oj,oj vilken tårta.

Nä,nu kan jag inte hålla mig längre jag måste få berätta den fantastiska händelsen,.

JAG FICK FÖRLÄNGT TILL 31MARS ni må tro att jag är lycklig,hela jag svävar runt på moln och nu kan jag börja jobba framåt.

jag hoppas att vi kan sätta oss ner mina kontaktmän och jag och staka ut en väg så allt blir bra,om ni visste vad glad jag är men nu har jag inte tid med er måste stjälpa i mig en kopp kaffe kommer in igen senare.