En tanke. 1997
Jag har något i tanken,
en egen atmosfär.
Den hamnar lätt i flanken,
för det den inte är.
(
Men tanken står för mycket,
den jäser som en deg.
Jag kallar den ett"stycke",
för att den är så feg.
(
Men snart förtäckt i ord,
försvinner den bort.
Ockuperar denna jord,
och gör proceduren kort.
(
Tänk att en tanke så liten,
stoppar världen i ett schakt.
Att man själv kan bli så liten,
att man låter den ha makt.
SLUT
(
Så sant som det är sagt eller hur?
Kommentarer
Trackback
