Jenny

Vi var en kvart tidiga men vad gör man inte för att få plats.

När det började närma sig så dök O och M upp och ställde sig,sen kom K och hon råkade börja prata med O,då blev M sur och O frågade om han inte fick prata med folk,då tyckte hon att han skulle förstå hur mobbad hon var av just K. Herre gud skulle inte vilja vara i Os kläder,han måste känna sig instängd och nästan kvävd av henne,jag har ju varit i hans sittuation så jag vet hur man kan känna och till råga på allt så fick inte M följa med för hon hade visst stjärna,så den andre m fick sätta sig jämte O,hon blev helt svart i ögonen,men hon behöver det,motgångar till max

då kanske hon förstår att personalen inte alltid kan dansa efter hennes pipa,det är inte bara henne det är synd om.

Själva handlingsturen gick smärt fritt fast en viss K var med,hon är också besvärlig på många sätt,dom är väldigt lika fast framför sina budskap på olika sätt.

K har hittat några killar att fjädra sig för och lägger beslag på vissa av dom unga tjejerna dom är inte kloka dom två

Hemmet är delat i två läger ett som är med M och ett som är med K.

Och så finns det ett läger till dom som inte vill blanda sig i utan bara är och i det lägret befinner mig jag och det är otroligt skönt.

När vi precis kommit tillbaka fick M ett utbrott och gapade och skrek,det börjar bli vardags mat nu,jag förstår inte hur personalen kan låta henne hålla på,det är helt oacceptabelt jag hoppas snart att dom märker att hon mår för dåligt för detta stället och man kan inte bara säga att hon inte mår bra när man ifråga sätter hennes beteende,för vem fan mår bra?

Men för det kan man ju inte göra som man vill eller?

Ja,det är inte mitt hem och inte mina val hur man ska behandla människor som är genuint elaka,bakgrunder har vi ju alla.

Men jag trivs här i min lilla grupp av neutrala människor och jag gör min behandling och jag håller tummarna för att jag får förlängt nu i 6 månader så jag kan jobba på utan orosmåln på himmelen.

Det beskedet kommer i morgon hoppas att jag får veta det då så jag inte behöver vänta till nästa dag.

På torsdag är det dags för Ullared jag ser faktiskt fram mot det.

Just nu står M här i korridoren och gapar efter medicin det är visst ingen personal som har tid med henne och det är bra det med fast hennes gälla röst är jobbig att lyssna på.

Nu avslutar jag och kommer igen när jag går och lägger mig.