Höst dans. 1999

Hösten är här igen så skönt,
löven dom virvlar runt.
Borta är nu allt som varit grönt,
och frosten på morgonen ligger tunt.
(
Kylan gör luften lätt och skör,
och näsan rinner konstant.
Hur det än är,har jag ett glatt humör,
och är för tillfället rätt tolerant.
(
Höstens färger är bra för mig,
dom gör att jag känner mig fri.
Till en dans med löven tackar jag ej nej,
tänk när vinden susar förbi.
(
Hugg nu tag i mig,låt mig dansa,
låt mig ej bli lämnad allen.
För att må bra måste man chansa,
innan vintern tar över vår scen.
SLUT
(
När jag nu har skrivit ett stort antal dikter så lägger jag märke till att jag gillar hösten väldigt mycket,men nu känns det inte så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0