Jenny

Den lilla strofen på en sång hade jag i huvudet både när jag åkte till min man och när jag åkte där ifrån.

Dit resan var en mardröm för mig första biten med buss gick som det skulle,men där jag skulle byta till tåg,där började det att strula det var nämligen 20 minuter försenat och det klara lilla jag inte av riktigt,så jag gick där fram och tillbaka på perrongen och var allmänt förbannad på allt och alla,men det märktes ju inte på mig.

Då ställde jag in mig på att tåget från nästa station som jag skulle byta i inte väntade in mitt tåg,men det var värre än så för det gick inget tåg över huvud taget utan ersättningsbuss,då höll jag på att få hjärnsläpp och då insåg jag med ilskan kokande i magen att jag inte skulle komma i tid till mitt första obevakade besök,men jag svalde ilskan med mycket isbitar och ringde upp anstalten och talade om som det var att jag kommer försent och om jag ändå kunde få den tid som var satt,men till mig i telefonen så sa dom nej.

Usch,sånt här får inte hända mig mitt huvud exploderar av ångest och annat skit,men konstigt nog så överlevde jag och det var nog tack vare att jag skulle träffa min man för mig själv fast det blev en halvtimme försening.

Men dom förlängde besöket i allafall så vi fick lika mycket tid som var utsatt 1 timme och 45 minuter inte dåligt det.

Må det inte bli sånna här prövningar varje gång jag ska dit nu då kommer jag få hjärtinfarkt.

Det var nog lite nervöst för oss båda,men det kändes underbart att få krama honom,tänk er ett år sen vi rörde vid varandra jag kände bara värmen flöda när han slöt mig i sina armar det var underbart.

Och att kunna prata om vad som helst utan att vakta på orden vilken underbar känsla och vad vi gjorde mer är våran privat sak så det tänker jag inte skriva om.

Men en sak kan jag lova er att det var den bästa dagen på länge i mitt liv och det säger inte lite det.

Resan hem gick smärtfritt och en bonus när jag hoppade av bussen här vid hemmet så stog T och mötte mig

och det blev jag ju också jätte glad för eftersom jag är mörk rädd och att hon faktiskt tänkte på mig det var en god tanke i det.

Den boken jag håller på att läsa blir mer och mer intressant och jag längtar efter när jag kan upplysa er om den och förklara den biten som jag känner igen M i det är så likt henne så jag blir mörkrädd.

Jag avslutar nu och kommer in lite senare igen kram så länge.