Jag står kvar. 1990
Jag har funderat på känslor,
på känslor som gör mig rädd.
Jag har hört många sagor,
när jag gått ner i min bädd.
(
Jag har slipat knivar och pilar,
beskjutit hjärtan på skoj.
Många på mitt järngaller filar,
men jag ligger kvar i min koj.
(
Jag har använt kroppen som verktyg,
enda sen jag var tolv.
Nu är jag tjugofyra utan betyg,
med framtid att bona golv.
(
Frihet genom ansvar,
är standard repliken.
Men här står jag ensam kvar,
arg,förbannad,besviken.
SLUT
(
LVM är ingen rolig grej,men det var väl ett måste för barnets skull.
Kommentarer
Trackback
