Konsten att vakna. 1998

Att känna sig  hopplös och överkörd,
att försöka få sin åsikt hörd.
Att upptäcka att man ej är så stark,
att man fortfarande är på osäker mark.
(
Jaget vill växa och vibrera,
med en apatisk kropp som ej vill fungera.
Jaget vill leva och ej stanna opp,
men tankarna maler och säger stopp.
(
Det känns konstigt att sitta i en bur,
men gnistan den finns vilken himla tur.
Jag ska slåss för min sak så att knogarna blöder,
precis som just nu denna penna glöder.
(
Se upp,se upp för här kommer jag,
en vilseledd själ som har vaknat idag.
En trevande knopp som snart brister ut,
och skriker i vanvett sitt vinnar tjut.
(
Nu tror jag faktiskt jag vet hur det känns,
när våren och knoppen ej är överens.
Man växer rätt snabbt och blir en blomma,
sen är jag beredd ja,då kan dom komma.
(
Men just steget innan då vanan tryter,
då går dom in i hjärtat och bryter.
Men låt mig få andas ett litet slag,
då skall dom få se mitt verkliga jag.
SLUT
(
Nu är vi inne på år 1998 då är jag 32 och jag fick sitta anhållen pga,en annan klient som jag slog ner för att hon
hade betett sig dumt,men jag fick aldrig fängelse för jag var ju i behandling,då skrev jag denna dikt.
Denna dikt gjorde jag en sång av sen på ett annat behandlingshem den sången blev riktigt bra.
Jag ska försöka få tag i sångerna på ett eller annat sätt så ni ska få ta del av dom jag lovar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0