Ny dag. 1989
Lov ord bringar mig i förvirring,
jag famlar mig fram efter ett svar.
Det är mörkt men jag skymtar ljuset,
jag ger ingenting utan tar.
(
Färger som hamnar på papper,
försvinner och kommer ej mer.
Jag undrar och ställer frågor,
är det ingen annan som ser?
(
Tre ord har jag gömt i mitt hjärta,
dom erövrar allt hos mig.
Jag tycker att dom är vackra,
jag älskar dig,jag älskar dig.
(
Finurligt att dölja en känsla,
som man åt sidan lagt.
Jag tror på den eviga människan
och på dom orden jag sagt.
(
Planerar du att bryta ner mig,
så har du nog kommit fel.
Jag kan så gärna förse dig,
och ge dig en liten del.
(
Ny dag skall åter stråla,
sortera ej in den i fack.
Tänk på det kalla och hårda,
ännu en dag som tack.
SLUT
(
Nu är jag 23 år och kommer när som helst hamna på ett LVM om jag inte redan gjort det när jag skriver den här dikten,kommer inte ihåg så noga.
Kommentarer
Trackback