Ny dag. 1989

Lov ord bringar mig i förvirring,
jag famlar mig fram efter ett svar.
Det är mörkt men jag skymtar ljuset,
jag ger ingenting utan tar.
(
Färger som hamnar på papper,
försvinner och kommer ej mer.
Jag undrar och ställer frågor,
är det ingen annan som ser?
(
Tre ord har jag gömt i mitt hjärta,
dom erövrar allt hos mig.
Jag tycker att dom är vackra,
jag älskar dig,jag älskar dig.
(
Finurligt att dölja en känsla,
som man åt sidan lagt.
Jag tror på den eviga människan
och på dom orden jag sagt.
(
Planerar du att bryta ner mig,
så har du nog kommit fel.
Jag kan så gärna förse dig,
och ge dig en liten del.
(
Ny dag skall åter stråla,
sortera ej in den i fack.
Tänk på det kalla och hårda,
ännu en dag som tack.
SLUT
(
Nu är jag 23 år och kommer när som helst hamna på ett LVM om jag inte redan gjort det när jag skriver den här dikten,kommer inte ihåg så noga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0