Jenny

dom har burat in min själ.

Mina tankar är bara min last

det var ju för väl.

(

Hösten är vacker,idag sommar lik,

imorgon är det kanske slut.

Löven färgar marken helt unik,

det viner löv runt varje knut.

(

Det är märkligt men vackert ändå,

tänk att få uppleva detta vart år.

Varför har man skyndat på,

det kommer ju ändå en höst och en vår.

(

Man missar det vackra,det sköna,

eller man vill inte se.

Att löven som nyss varit gröna,

och helt plötsligt så faller dom ner.

(

Jag älskar hösten då lever jag upp,

jag blir ett av löven som virvlar fram.

Jag sprätter som en färgglad tupp,

bland löven under sin stam.

SLUT

(

Jag kommer ihåg när jag skrev denna dikt,det var på LVM-hemmet Holma när jag satt och tittade ut på dom frivilliga som var ute och krattade löv,märker ni inte att jag nästan hittat rätt i rimmet nu?