Solen värmer. 1987

Solen stiger högt på himmelen den blå,
våren är snart över jorden.
I universums allt är människorna små,
men ändå väldigt stora i orden.
(
Solen värmer hjärtan som är kalla,
knoppar brister ut och slår i blom.
solens strålar värmer alla,
ingen blir dömd till köldens dom.
SLUT
(
Lite natur dikter då och då är inte fel,men denna är lite mal placerad just nu för det är ju inte vår precis,
Vad tycker ni,ser ni hur jag utväcklas?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0